ADHD, Shachars utbrott & DN:s publicistiska agerande

2 januari 2014 publicerade Dagens Nyheter en kolumn av den fristående kolumnisten Nathan Shachar under rubriken "Skojares och svindlares bransch" med dennes personliga åsikter kring en rad frågor. Denna berättelse fokuserar på DN:s publicering.

byMikael Hoffmann NEPI1 Like1,876 Views
Favicon for https://storify.com
storify.com
1,820 views
Favicon for https://twitter.com
twitter.com
39 views
Embed

  1. INLEDNING

    Varför uppfattades Dagens Nyheters publicering av Shachars text som så kontroversiell? Hur och varför agerade DN på kritiken och allra viktigast - vad kan DN och debattörer lära sig av detta?
    Vad var det som publicerades?

    >>UPPDATERING 7 januari 10:37 med annan disposition och tillägg om Axess (se nedan)
    >>UPPDATERING 6 januari 08:37 med en kort innehållsförteckning och en jävsdeklaration

    Det är 3 problem som jag i denna berättelse lyfter fram och försöker ge några förslag till lösningar av.

    Problem 1 - utformning gammelmedia vs. web

    Problem 2 - papperstidningens förgänglighet och websidans odödlighet

    Problem 3 - ledarredaktionens ansvar för publicering av kolumn


    Jag som skriver detta är läkare och chef för stiftelsen NEPI - nätverk för läkemedelsepidemiologi. NEPI är enoberoende stiftelse inrättad genom beslut av Sveriges riksdag 1993. Enligt stadgarna ska NEPI "främja forskning och utveckling främst inom områdena läkemedelsinformation, läkemedelsepidemiologi och läkemedelsekonomi”. Styrelsen tillsätts av Apotekarsocieteten respektive Svenska läkaresällskapet. Stiftelsen NEPI har ett brett nätverk inom hälso- och sjukvården, apoteksväsende, universitetsvärld, läkemedelsföretag och myndigheter. Se också nepi.net

    Du kan följa mig på twitter under @lakemedel.



    Jävsdeklaration:

    Jag är tidigare chef för läkemedelsenheten vid Landstinget i Östergötland och tidigare ordförande för läkemedelskommittén i samma landsting. Sedan 2011 arbetar jag heltid för stiftelsen NEPI.

    Jag är också ledamot av Läkemedelsverkets rådgivande nämnd för humanläkemedel (f n under omorganisering) och har fram till 2009 varit suppleant i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) nämnd för läkemedelsförmåner. Inom ramen för min tjänstgöring inom NEPI har jag genomfört olika konsultuppdrag åt Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, TLV samt Sveriges kommuner och landsting (bl a några rapporter om användningen av ADHD-läkemedel, se nedan). Tidigare har jag bland annat varit ledamot av Sveriges läkarförbunds dåvarande rådgivande läkemedelsråd och varit icke arvoderad medlem av det vetenskapliga rådet för EUCOMED som är en branschorganisation för den europeiska medicintekniska industrin.

    Jag har inte haft några arvoderade uppdrag för läkemedelsindustrin eller medicintekniska företag under de senaste 2 decennierna och endast något enstaka dessförinnan och äger inte heller några aktier i vare sig läkemedelsföretag eller företag inom medicinteknik. I mitt arbete som chef för NEPI ingår att föra en dialog med bland annat läkemedelsföretag och detta innebär att jag ibland deltar i och föreläser vid möten konferenser utan arvodering och med alla omkostnader betalda av NEPI.


    Vad JAG själv tycker? Kanske framgår det tydligast utifrån urvalet av de två citaten från Socialstyrelsen och SBU högst upp på NEPI:s hemsida om du klickar på nedanstående länk!



  2. BAKGRUND: Den kontroversiella kolumnen

  3. I kolumnen framför Shachar sina åsikter kring:
    1. Dagens förklaringsmodell för psykisk sjukdom: "mental störning" enligt Schachar
    2. Läkemedelsbranschen: "en ­rövarkula av oredo­visade ­beroenden, veten­skaplig ­svindel och samvetslös marknads­föring"
    3. Relationen mellan Läkemedelsverket och läkemedelsföretagen: " incestrelationer är norm i läkemedlens värld"
    4. Granskning av Läkemedelsverket av skribenten Janne Larsson, företrädaren för KMR (nära knutet till scientologin): "en skakande läsning"
    5. Effektiviteten av antidepressiva läkemedel: "Kirschs och andras senare forskning har visat att motion och samtalsterapi är mer effektiva mot depression än gängse medicinering, som ofta har svåra långtidseffekter"
    6. Psykiatrisk forskning och framtid : "den ortodoxa psykiatrin står inför en teoretisk kollaps"
    7. Hur läkemedel riktade mot psykiatriska sjukdomar i centrala nervsystemet förhåller sig gentemot läkemedel som verkar utanför blod-hjärnbarriären: "läkemedelslobbyns ständiga jämförelser med riktiga mediciner, som insulin" (fet stil min markering)"
    8. ADHD: "Adhd-teorin, om en genetiskt betingad obalans i dopaminsystemet, som sägs ge upphov till en fantastisk flora disparata beteenden, befinner sig i allt svårare förlägenhet. Adhd-symptomen har mer med mognad att göra än med genetik." (fet stil markering i DN)
    9. Samverkan mellan arv och miljö, mellan sjukdom och socialt sammanhang: "Min favorit bland de senaste årens dråpslag mot adhd-myten är en kanadensisk studie som visar att skolflickor födda i december har 77 procent större chans att få adhd-medicinering än klasskamrater födda i januari." (min kommentar: uppenbarligen kan enligt Schachar de inte samverka eftersom miljöfaktorer tydligen är ett "dråpslag" mot andra förklaringsfaktorer)
    10. Medias och politikers agerande: "Fältet är så rikt på rafflande godbitar att de stora medierna borde kretsa flockvis över skådeplatsen. I stället är det ensamt arbetande fackmän och skribenter, och den fanatiska scientologisekten – som har egna randiga skäl att förneka psykiatrin – som står för motståndet."

    Jag ska inte kommentera Shachars resonemang i en kolumn som är uppenbart laddad med starka känslouttryck från Shachar (förutom punkt 9 ovan som jag inte sett bemötas hittills). Uppenbarligen tycker Shachar starkt kring frågorna men något som slår mig som läkare är hur frånvarande de människor som drabbats av någon av sjukdomarna är i kolumnen. Känslor finns och riktas mot många olika aktörer och företeelser medan den mänskliga dimensionen och empatin för patienter och anhöriga - oavsett förklaringsmodeller och hur formuleringarna i kolumnen kan uppfattas av dem - den saknas eller lyfts i varje fall inte fram. Nå, en kolumn på ett ledaruppslag och en debattartikel behöver naturligtvis inte ta hänsyn till den drabbade individen, något som däremot måste vara ledstjärnan i hälsa- och sjukvårdens arbete.

    Dessutom har Shachars resonemang bemötts sakligt i flera fora, bl a av Mats Reimer i Dagens Medicin. Mats lyfter också förtjänstfullt fram de punkter där Shachars kritik är berättigad:
  4. Och av bloggare som Per Köhler:
  5. Flera har valt att lyfta fram SBU:s rapport om ADHD från 2013
  6. Kritik mot Shachars kolumn har också framfört på ledarsidor:
  7. Samt av journalister på DN!

  8. För att inte tala om de viktigaste, patientföreträdare, i form av Riksförbundet Attention:
  9. Dagens Nyheter har också efter mycket kritik lämnat utrymme för ett bemötande av kolumnen under rubriken "Fördummande verklighetsförvanskning". Bemötandet är skrivet av ett 20-tal psykiatriker, psykologer samt företrädare för Riksförbundet Attention:
  10. På samma sida får också Nathan Shachar kommentera det sakliga bemötandet. Han gör det återigen genom att använda många starka känslouttryck - "ständigt förutsägbara", "hemligt förbund", "nazistiska forskare", "obekvämt och ibland farligt", "dunkla samröre", "ovetenskapliga sabotörer", "svårt splittrade".


  11. Det huvudsakliga argumentet från Shachar förefaller vara att det inte finns en konsensus inom psykiatrin - "i skarp kontrast till andra naturvetenskaper existerar ingen konsensus inom psykiatrin, utan svårt splittrade läger." Sant är att det förefaller finnas många synpunkter kring och inom psykiatri. Mer än inom många somatiska sjukdomsområden. Sant är också att samtalstonen ibland är, tja, låt oss säga inte riktigt salongsfähig. Orsakerna till det är säkert många.

    Men att så enkelt vifta bort hälso- och sjukvårdens sätt att använda många olika behandlingsformer för att behandla och bota personer med psykisk sjukdom och det förhållningssätt som man utifrån bästa möjliga evidens samlat sig kring det är inget argument. Med det argumentet kan man sänka allt, ja, allt vad vi beslutar om och gör i vården och samhället i övrigt. Vad får vi för beslut om vi INTE ska fatta besluten på bästa möjliga beslutsunderlag utan istället baserat på tyckande eller utifrån vad som är politiskt "korrekt" just då?


  12. Ledare, ledarkrönika eller fristående krönika/kolumn?

    Shachars artikel har många olika epitet i twitter, bloggar, hemsidor och pappersmedia just nu. Vanligt verkar vara "ledare", ledartext eller ledarkolumn vara. Men är det en ledare?

    Nationalencyklopedin, ne, skriver så här:
    ledare, i tidningar och tidskrifter den vanligen osignerade artikel som uttrycker publikationens åsikt i en aktuell fråga. Benämningen uppkom i pressens barndom, då ledaren placerades i övre vänstra hörnet på den första annonsfria sidan och därmed inledde texten. Numera finns ledarmaterialet, som regelmässigt består av flera artiklar, på en bestämd plats i tidningen, ledarsidan. Där publiceras dessutom ofta signerade artiklar av olika slag, såsom kolumner, debattartiklar och mera kvalificerade insändare liksom karikatyrer.

    Dagens Nyheter är tydliga i PAPPERSversionen att ledarUPPSLAGET som ledarredaktionen ansvarar för består av 
    Till VÄNSTER 
    1. en osignerad ledare (min rättstavning föreslår här "soignerad" men så långt vill jag inte gå ;-) i en spalt på sidans hela höjd
    2. en signerad ledare, oftast 3-spaltig över 2/3 av sidans höjd
    3. en karikatyrteckning eller annat, oftast Bard.

    Till HÖGER
    1. Signerat - en signerad kolumn
    2. Kolumner - en eller flera signerade kolumner av fristående journalister/krönikörer/kolumnister

    I pappersversionen framgår alltså helt klart att Shachars kolumn är ett inlägg av en fristående namngiven person som ledarredaktionen ger fortlöpande utrymme för. Med andra ord har ledarredaktionen valt att ge Schachar möjlighet att framföra sina egna åsikter i DN utan att dessa skall ses som DN:s officiella ståndpunkt.

    Idag när DN gjort en undantag och tagit in ett bemötande på de sidor ledarredaktionen ansvarar för ser det ut så här (fast på Flickr är bilden rätt roterad ...):
  13. I pappersversionen finns också normalt en tydlig friskrivning kring att det som står på höger sidan (utan "Ledare" högst upp) inte är DN:s officiella ståndpunkt då kolumnisterna presenteras som "Fristående kolumnist". 


  14. VILKA är då problemen?


    Jo, det är minst 3 problem som jag vill lyfta fram och också försöka ge förslag till lösning av.

    Problem 1 - utformning gammelmedia vs. web

    Problem 2 - papperstidningens förgänglighet och websidans odödlighet

    Problem 3 - ledarredaktionens ansvar för publicering av kolumn




    Problem 1 - utformning gammelmedia vs. web


    Ett av problemen kallas web-publicering. Eller rättare sagt att websidornas layout och informationsinnehåll inte alltid förefaller få samma helhetssyn som papperslayout (som man oftare tävlar med och skryter om). Här finns en uppenbar skillnad mellan DN i papper och på web!

    I pappersupplagan är det ganska tydligt vad som är DN:s officiella ståndpunkt och vad som är fristående kolumnisters åsikter. Ledarredaktionen har dock ett ansvar för att välja ut kolumnister och tillåta dem att publicera enstaka kolumner, t ex att se till att det är en text som inte bryter mot lag i form av hets mot folkgrupp eller förtal. Huruvida ledarredaktionen har ett ansvar för att det inte finns grova sakfel är en annan sak som jag återkommer till.

    På DN:s hemsida ser det annorlunda ut. Den förefaller vara organiserat hierarkiskt efter redaktionsansvar. Alltså rubriceras allt som ledarredaktionen ansvarar för som "Ledare", även inslagen "Signerat" och "Kolumner"
    Så web-länken till Shachars kolumn är http://www.dn.se/ledare/kolumner/  och utifrån websideshuvud så är det ännu värre: dn/ledare/ledare/kolumn ...


1
Share

Share

Facebook
Google+