As seen onFavicon for http://www.scoop.itscoop.it

Pedagogiskt ledarskap

Vad skiljer pedagogiskt ledarskap från annat ledarskap?

Embed

  1. Funderade ett tag på vad pedagogiskt ledarskap betyder. Är det ett begrepp som

    1) enbart inkluderar hen som leder lärare, dvs rektorns ledarskap?, eller

    2) är det alla lärares ledarskap?,

    (och bör 1 och 2 knytas till någon/några av de "pedagogiska giganterna" (UR; Forssell, 2005/2011; eller någon/några annan/andra pedagogiska inspiratörer som fört in nya grepp i skolan som t ex utvecklat IKT arbete, flippat klassrum och Bedömning För Lärande etc) för att kallas (medvetet) pedagogiskt ledarskap?, eller är det rektors och lärares frihet att själv "hitta på" ett pedagogiskt ledarskap som passar hen, skolan och kommunen?

    eller

    3) är det allt (formellt) chefskap/ledarskap som kan kallas "pedagogiskt"?, eller

    4) är det allt ledarskap (även informellt, t ex informellt ledarskap i och utanför organisationer, t ex föräldraskap) som i någon mening är pedagogiskt?

     

    Som ni hör är jag lite rådvill, som tur är ges ett svar här (och här):


    Definition av pedagogiskt ledarskap. I olika sammanhang nämns och diskuteras begreppet pedagogiskt ledarskap. Skolinspektionen har i sina båda kvalitetsgranskningar av rektors ledarskap valt en definition av begreppet som är relaterad till rektor som ledare av den pedagogiska verksamheten utifrån författningarna.

    Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.
    Utgångspunkter
    Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skola ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska också särskilt verka för att utbildningen utvecklas (2 kap. 9 §).

    Enligt läroplanen är den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar förutsättningar för att skolans utvecklas kvalitativt. Detta kräver vidare att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag/Varje skolas utveckling).

    Rektorn har ett särskilt ansvar för att ett aktivt elevinflytande gynnas (Lgr 11 2.8 Rektorns ansvar). Eleverna ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.  Som pedagogisk ledare och chef för lärarna (och övrig personal) i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.

    Huvudmannen har ett ansvar för att skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag/Varje skolas utveckling).

     

    Kanske samma sak (enl denna källa):

  2. Tredje källa för att definiera pedagogiskt ledarskap:
    Termen pedagogiskt ledarskap har använts för att beskriva rektorns ansvar för att leda den pedagogiska verksamheten vid en skola. Dock saknar begreppet tydlig definition.

    Redan 1946 års skolkommission lyfte att rektor har ett ansvar att leda det pedagogiska arbetet men samtidigt betonade den att "den enskilde lärarens frihet att utforma undervisningen på sitt eget sätt måste betraktas som principiellt oantastbar".

    Den roll för rektor som framtonar i den nya skollagen som träder i kraft 1 juli 2011 (2010:800) betonar rektors ansvar för elevernas resultat och skolans måluppfyllelse samt för lärarnas kompetensutveckling. I den nya skollagen skrivs alltså en mer aktiv roll fram för rektors pedagogiska ledarskap som omfattar båda dessa aspekter.


  3.  Som jag tolkar ovanstående så är pedagogiskt ledarskap mycket inne på att 1) utveckla utbildningen och 2) nå de nationella målen.
    Som gammal controller/ekonom/verksamhetsutvecklare undrar jag hur utvärderar och mäter man hur: 1) utbildningen utvecklas och 2) hur de nationella målen nås? Och vem är man, X? Är X=Skolinspektionen? Och om detta nu utvärderas, hur ger X feedback till skolledningen/pedagogiska ledarna?

    För att kunna bli bättre på pedagogiskt ledarskap, dvs enlig ovan 1) utveckla utbildningen och 2) nå de nationella målen (och på andra sätt bli medvetna om vad nu pedagogiskt ledarskap är, eller skulle kunna vara), måste inte de som ansvarar för det pedagogiska ledarskapet då få feedback på sitt pedagogiska ledarskap?

    Och så har vi det här med kopplingen till pedagogikens giganter  (UR, och Forssell, 2005, 2011) och andra som tänkt kring pedagogik och fört fram nya grepp i skolan (t ex utvecklat IKT arbete, flippat klassrum och BedömningFörLärande (bfl) etc). Behöver pedagogiskt ledarskap ta av avstamp från någon/några pedagogisk gigant(er) ?, och/eller ta till sig nya grepp i skolan? (i en rapport av Skolinspektionen som ska ange källor till rektorns ledarskap, så hittar jag ingen referens till de som vi kallar pedagogiska giganter).  Eller kan varje rektor  fritt välja sin egna förgrundsfigur men ändå kalla sitt ledarskap för pedagogiskt ? Måste lärare inom samma skola, med samma rektor, anamma rektorns syn på pedagogiskt ledarskap?  Missförstå mig rätt, jag tror inte många rektorer och lärare funderar på Dewey, Vygotskij, Freinet, Malaguzzi etc dagligdags, men kan/bör det finnas någon koppling till någon förgrundsfigur i  någon skola/rektor/lärare och nya grepp i skolan (se t ex rektor Edwards blogg här och här)? Och krävs det, är det bra med, samordning inom samma kommun? (se exemplet Svedala kommun), samma skola?, dvs att kommunen/rektorn bestämmer sig för  och implementerar ett pedagogiskt ledarskap för att kommunen/skolan ska ha (ett medvetet) pedagogiskt ledarskap?

     

    Det blev många frågor, därför kan det kanske vara på sin plats att ge min syn på vad pedagogiskt ledarskap kan vara.

    Jag tycker rektor Dylan Wiliam visar på ett pedagogiskt ledarskap i

    The Classroom Experiment, vilket visas i nedanstående filmer på vardera en timma:

  4. The Classroom Experiment (Ep.1)
  5. och nästa timma:
  6. The Classroom Experiment (Ep.2)
  7. Nedan en film med @evaminten på  om pedagogiskt ledarskap:
  8. Filmen ovan, och fyra filmer till som behandlar samma ämne, ligger på Skolverkets hemsida Forskning lyfter steg 2. (Dessa fem filmer ligger även utmärkt samlade på Svedalas sida webb2.svedala.se/utbildning/ med rubriken: Forskning lyfter  material från Skolverket


  9. Inom Kompletterande Pedagogisk Utbildning så vill de att lärarstudenten ska:

    a) redogöra för- och värdering av olika teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap;

    b) relatera perspektiven till aktuella styrdokument;

    c) diskussion om vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande. 

  10. Så åsyftas kanske både hur kommuner, rektorer och lärare kan förhålla sig till de "pedagogiska giganterna" (UR; Forssell, 2005/2011) och/eller några andra pedagogiska inspiratörer som fört in nya grepp i skolan som t ex utvecklat IKT arbeteflippat klassrum och Bedömning För Lärande etc. Kommuner har mest makt att bestämma inriktning på det pedagogiska ledarskapet (se t ex inriktningen för skolan i Svedala), rektorer har makt att leda utvecklingen av undervisningen och lärare har makt att undervisa pedagogiskt.
  11. I en komplettering till uppgifterna a), b) och c) ovan förtydligas och utvecklas uppgiften: "Hej, du ska redogöra och värdera ett eller flera pedagogiska inriktningar eller pedagoger från Forssell och utgå då gärna från pedagogisk grundsyn samt ta med de andra perspektiven för vad som ingår i ett pedagogiskt ledarskap som kommande lärare (t ex sociala relationer tills vidare).


    Enligt Malmö högskola (2013) så handlar pedagogisk grundsyn om:  människosyn, kunskapssyn, samhällssyn och syn på den pedagogiska situationen.
Like
Share

Share

Facebook
Google+