DLD + LEK = ändamålsglidning

Första maj trädde Datalagringsdirektivet i kraft i Sverige. Trots den kritik som förekommit passar man ungefär samtidigt från politiskt håll på att driva igen än fler övervakningslagar. Senast i raden är en revidering av Lagen om Elektronisk Kommunikation, LEK.

2,056 total views
  1. Datalagringsdirektivet har harvats ett tag i EU, röstades igenom i Sveriges Riksdag tidigare i vintras och skulle trätt ikraft den förste maj. Vad jag hört blev internetoperatörerna lite tagna på sängen så nu står Datalagringsdirektivet just nu och trampar vatten i väntan på bättre tider. Lagen om Elektronisk Kommunikation vilar dock inte. Enligt det förslag som blev genomröstat i Riksdagen förra vändan ska polisen nu få rätt att begära ut data gällande abbonenter vi misstanke om alla typer av brott.

    Det ingår en del annat göttigt i LEK också, men det här är det som tydligast går på tvärs med Datalagringsdirektivet, som varit väldigt klart på punkten att det misstänkta brottet tvunget skulle ha fängelse på straffskalan för att data skulle få lämnas ut.

    Om det intervjuades häromsistens bland andra jag och Patrik Fältström, välkänd från en mängd nätrelaterade sammanhang. När artikeln där vi förekom släpptes till nätet började vi diskutera det här på Twitter.
  2. Vad vi pratar om, och vad jag menar, är ungefär samma sak som bloggaren Full Mental Straightjacket skriver om i sin bloggpost "Rövhattar"...
  3. ...nämligen det tveksamma sammanträffande att Datalagringsdirektivet drivits igenom med argumentet att det är för att rädda oss från potentiell terror och organiserad brottslighet, men att den begränsningen av när den lagrade datan får användas redan tio dagar efter att direktivet börjat gälla som svensk lag effektivt satts ur spel.

    De förändringar i Lagen om elektronisk kommunikation som häromdagen med bred majoritet röstades igenom i Riksdagen passar som hand i handske för att all tänkbar information nu plötsligt ska kunna krävas ut från Internetleverantörer. Som typ  personuppgifter rörande allt från bombterrorister till barnpedofiler till bankfishare och vidare till nätmobbare och fildelare. Oups.

    Nåväl, samtalet fortsatte - nu också med Staffan Lindmark som till vardags är jurist på Post- och Telestyrelsen, den myndighet som bland annat finns med i utformningen av hur nätrelaterade lagar och direktiv ska implementeras i Sverige. Här twittrar han dock i privat-hatt.
  4. Det är det här jag brukar peka på. Att enskilda lagar och regleringar kan verka vettiga eller i varje fall acceptabla - men att de tillsammans blir flera resor värre. Vanligtvis brukar jag beskriva det som parallella processer - exemplificerade av trojkan nätblockeringar, Datalagringsdirektiv och Ipred. Var och en av dessa påverkar olika delar av hur nätet byggs och används.

    Jag har skrivit om det tidigare på Cybernorm-bloggen, bland annat här när jag beskriver den "Nätskola" jag skrev för Magasinet Neo. Dagens Nyheter hade en bra genomgång av hur DLD och LEK numera går hand i hand, helt klart läsvärt:
  5. Det blir väldigt tydligt när man läser dels den inledande artikeln i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters komplettering att det här inte är ett olycksfall i arbetet. I Svenska Dagbladet uttrycker till och med den specialåklagare som har hand om en stor del av de aktuella fildelningsfallen hur användbart det här kommer bli. Det är som en Datalagring med lite grädde på.
  6. (Ah! Intressant statement! Var god fortsätt läsa.)
Like
Share

Share

Facebook
Google+