Individualisering vs individanpassad undervisning

På Twitter idag hamnade jag i en intressant diskussion om individualisering och vad det egentligen innebär. Jag tycker begreppet individualisering har kommit att betyda att eleverna arbetar på i sin egen takt med egna uppgifter på sin egen nivå vilket jag tycker är en grov missuppfattning.

Embed

  1. För att förtydliga vad jag menar med individualisering brukar jag utgå ifrån ett citat av Pauline Gibbons där hon säger att det inte är uppgifterna som ska variera mellan eleverna utan graden och formen av stöttning som undervisningen erbjuder. I begreppet individualisering ligger ett fokus på individen som kan försvåra och förvirra för oss lärare när vi ska planera vår undervisning och därför har jag mer och mer börjat prata om individanpassad undervisning i stället:
  2. Enligt skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Enligt skolförordningen ska eleverna genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. I allmänna råden för planering och genomförande av undervisningen kan vi läsa följande om just individualisering:

    "Individualisering ska dock inte likställas med individuellt arbete. Individualiserad undervisning innebär att undervisningen organiseras och genomförs med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum. Detta är något som kännetecknar framgångsrika skolor. En undervisning som bygger på individuellt arbete där eleverna i alltför hög utsträckning själva förväntas göra upptäckter genom att på egen hand söka information och dra slutsatser har däremot visat sig vara ineffektiv. Utvärderingar visar att en hög andel individuellt arbete snarare får till följd att eleverna blir mindre engagerade i skolarbetet och att de uppnår sämre studieresultat."

    Hur kan man då lyckas med individualisering utifrån elevens individuella förutsättningar och behov? För mig är stöttning ett viktigt begrepp. Och då menar jag stöttning på alla nivåer i den lärande organisation som utbildningen för våra barn och unga bör vara. Vad innebär då stöttning i en undervisningskontext och varför är det viktigt? Jennifer Hammond och Pauline Gibbons skriver så här i "What is scaffolding?"

    "Scaffolding refers to support that is designed to provide the assistance necessary to enable learners to accomplish tasks and develop understandings that they would not quite be able to manage on their own. As Mercer explains (1994:96): "Scaffolding represents the kind and quality of cognitive support which an adultcan provide for a child's learning, which anticipates the child's own internalisation of mental functions". The argument here is that teachers, through their sequencing of teaching activities, and through the quality of their support and guidance, are able to challenge and extend what students are able to do. It is by participating in such activities that students are pushed beyond their current abilities and levels of understanding, and it is then that learning occurs and students are able to 'internalise' new understandings." (Hammond, 2001. "Scaffolding: Teaching and Learning in Language and Literacy Education")
  3. Jag är övertygad om att om man i undervisningen erbjuder eleverna (utifrån deras behov och förutsättningar) rätt grad och form av stöttning kan alla elever arbeta med lika kognitivt krävande uppgifter som de högpresterande eleverna kan. Om vi med individualisering menar att alla elever arbetar på i sin egen takt på sin egen nivå leder det ofta till att vi sänker förväntningarna och förenklar innehållet. Vad vi i stället ska göra är att höja förväntningarna och förtydliga och exemplifiera i stället för att förenkla.

    Men, hur gör vi detta? Hur stoppar vi utvecklingen att elever lämnas ensamma i sitt lärande? I och med den ökade användningen av digitala verktyg i undervisningen är risken för "ensamarbete" ännu större i skolans värld. Hur stoppar vi detta innan det blir en ny variant av "forska i skolan"?
  4. Det handlar inte enbart om stöttning i undervisningen. Det handlar om att bygga in stöttning i hela organisationen. Skolverket behöver erbjuda tydlig stöttning för lärare när det gäller alltifrån tolkning av styrdokument till bedömning av elevers kunskaper. Politiker behöver erbjuda stöttning för att förvaltningar i sin tur ska kunna erbjuda skolledare rätt grad och form av stöttning för att kunna vara pedagogiska ledare. Och skolledarna behöver erbjuda lärarna stöttning så alla lärare kan utveckla och anpassa sin undervisning utifrån alla de elever som läraren undervisar. Men framförallt handlar det om tillit och höga förväntningar. Ända från regeringen till eleverna. Åt båda håll.

    Så, vad skiljer individualisering från individanpassad undervisning? Egentligen är det nog samma sak men om vi ska återta individualisering som begrepp måste vi komma överens om att det inte betyder att eleverna i en klass ska göra olika saker, ha olika mål och undervisas på olika sätt. Det är en omöjlighet. 
  5. Jag tror inte ens det är nyttigt, även om det gick, att alla elever i en klass gör olika saker (för ofta). Vi behöver ett gemensamt lärande. Vi behöver samlas kring ett gemensamt ämne eller en gemensam text för att samtala och lära tillsammans. Annars är risken stor att de elever som saknar verktyg för att lära lämnas ensamma i sitt lärande. Vilket i sig är förödande för deras kunskapsutveckling. 
  6. Här kan vi även dra paralleller till lärares lärande som jag tycker utvecklas ännu mer när vi lär av och med varandra i ett socialt sammanhang. Stöttning och kollegialt lärande betyder att vi inte heller lämnar lärare ensamma i sitt lärande. En väldigt viktig aspekt.

    Men, undrar ni kanske då. Betyder detta att vi alltid ska ha helklassundervisning där läraren mässar à la katederundervisning? Självklart inte. Läroplanen är tydlig, skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Variation när det gäller arbetssätt är oerhört viktigt. Helklassgenomgångar fyller sin funktion. Gruppuppgifter och pararbete fyller en annan funktion. Individuellt arbete fyller en tredje funktion. Individanpassad undervisning handlar inte om form och innehåll utan om struktur med ett oerhört viktigt fokus. Att inte lämna eleverna ensamma i sitt lärande.
  7. Individualisering har alldeles för länge kopplats ihop med "eget arbete". Varför vet jag inte, men jag vet att det är dags att tänka om och lägga in ny förståelse i begreppet.
  8. Vår skolförordning är tydlig, eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd. Strukturerad undervisning är kanske ett begrepp som vi inte har diskuterat tillräckligt. Jag brukar t ex prata om explicit undervisning där vi i undervisningen tydliggör och synliggör sådant som vi annars ofta tar för givet att eleverna redan kan eller lär sig på egen hand. Vilket inte alla gör. Strukturerad undervisning är något ännu mer. Det handlar om att ha en tydlig koppling till läroplan och övriga styrdokument i planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen och det handlar om att anpassa undervisningen utifrån alla elevers olikhet som norm. Återigen blir stöttning och återkoppling som för lärandet framåt oerhört viktiga komponenter.

    Men, tänker ni nu, vad betyder det där "stöttning" rent konkret? Det finns en del UR-program som jag varmt kan rekommendera:
Like
Share

Share

Facebook
Google+